Vad är bostadsrätt?

Vi säger i dagligt tal att vi äger vår bostad. Det är riktigt att säga så när det gäller villor men i Sverige kan man till skillnad från de flesta andra länder inte äga sin bostadsrättslägenhet.

Man kan således inte äga själva lägenheten fysiskt. I stället är det bostadsrättsföreningen som äger fastigheten där bostadsrättslägenheten finns. Som bostadsrättshavare och medlem i föreningen har du rätten att bo i lägenheten. Det är denna rätt som kallas bostadsrätt.

Man säger att bostadsrätten är en nyttjanderätt. Men man äger också en ekonomisk andel i bostadsrättsföreningen. Bostadsrätten ligger i själva verket mycket nära äganderätten. De flesta som bor i bostadsrätt upplever det som om man äger sin lägenhet.

(Utdrag ur boken Välja bostadsrätt - köpa - bo - sälja, av Göran Olsson, SBC. Publicering sker med tillstånd av Byggtjänst förlag.)

Så fungerar det

Bostadsrätt är en boendeform som har funnits sedan slutet på 1800- talet. Till en början löd verksamheten under Lag om ekonomiska föreningar. Denna lag var inte anpassad för boendefrågor och den första bostadsrättslagen kom 1930. 

En ny bostadsrättslag kom 1971 och nuvarande lag är från 1991. Vissa förändringar till nuvarande lag gjordes 2003. Bostadsrätt är en svensk företeelse men liknande boendeformer finns även i Norge och Finland. 

Med bostadsrätt har man nyttjanderätt till en viss lägenhet på obegränsad tid. En viktig skillnad mot hyresrätt som är en nyttjanderätt till en viss lägenhet på begränsad tid. Det är bostadsrättsföreningen som äger fastigheten och lägenheterna och bostadsrättsinnehavarna måste vara medlem i denna förening. Som medlem och bostadsrättsinnehavare måste du ta hänsyn till föreningens regler (stadgarna) och lagar som reglerar boendeformen bostadsrätt. 

Som medlem i en bostadsrättsförening har du stor möjlighet att påverka ditt boende och detta är en av anledningarna till varför boendeformen har blivit så vanlig och populär. Medlemmar kan lämna förslag (motion) till föreningsstämman och om tillräckligt många stödjer förslaget (majoritet) blir detta verklighet. Detta kan röra boendemiljö, service, renovering eller andra boendefrågor. Naturligtvis kan förslaget medföra en kostnadshöjning vilket medför att månadsavgiften måste höjas, men möjligheten att kunna påverka sitt boende är värt mycket för många. 

Idag finns det cirka 26.000 bostadsrättsföreningar och cirka 800.000 bostadsrätter i Sverige. (www.bobattre.se)

Lagar för bostadsrättsföreningar och dess medlemmar

Bostadsrättslagen SFS 1991:614 (BRL)
Lag om ekonomiska föreningar SFS 1987:667 (LEF)
Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning 1982:352
Bostadsrättsförordning 1991:630

Bokföringslagen SFS 1999:1078 (BFL)
Fastighetstaxeringslagen SFS 1979:1152
Inkomstskattelagen SFS 1999:1229 (IL)
Mervärdesskattelagen SFS 1994:200 (ML)
Skattebetalningslagen SFS 1997:483 (SBL)
Årsredovisningslagen SFS 1995:1554 (ÅRL)

Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter SFS 2001:1227 (LSK)
Lag om statlig fastighetsskatt SFS 1984:1052
Lag om statlig förmögenhetsskatt SFS 1997:323 (SFL) 

Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar (SKV 378)